Fintröja

Har en späckad vecka att se fram emot... Jobbar 10 dagar i rad sedan blir det en tur norröver till lugnet och ro´n. Mamma fyller 50 så det ska firas med pompa och ståt, så när jag tänker efter så blir det inte så mycket till lugn och ro.

Jag har haft en liten minikris i mitt självupptagna lilla liv. Och som vanligt när jag krisar lite så får lägenheten ta smällen. Vill rensa och slänga massa bråte och möblera om. Som om inte det räckte så blir jag förbannad över att jag inte har råd att renovera hela boendet. Vill måla, tapetsera och lägga golv. Inget man gör när man hyr heller kanske. Det fick räcka med en liten sortering av papper och en riktig storstädning. Av denna syns nu inte ett spår skulle jag vilja säga, för så fort jag ställer in dammsugaren i städskåpet så dansar dammråttorna omkring i håndans!

Mitt uppe i min otroligt självupptagna värld där jag går och surar över banala saker får jag mig ofta en käftsmäll som påminner mig om  att jag inte har några som helst problem i jämförelse.... Man har ju alltid sina egna problem och så är det bara... men jag börjar se att mönster nu, att varje gång jag börjar att oja mig över småsaker dyker det upp saker som gör att jag blir tacksam för att min värld faktiskt inte har fallit sammanDet finns ju alltid de som har det värre. Skickar en bamsekram och tanke till min bonussyster, Ante och knyttet!

Försöker mobilisera inför julen. Alltid är ju detta ett underbart projekt som jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Har påbörjat julklappsinköpen redan faktiskt - och DET är verkligen REKORD. Själv har jag önskat mig en stickad tröja av mamma. Surfade runt för att hitta något fint mönster och fastnade för denna:



eller eventuellt denna:


Grrrrrraaao!




Den stora färgskrällen....

Japp, nu har det hänt! Jag har klarat av det första muséet på listan- och det var ju riktigt mysigt t.o.m. Den stora färgskrällen på Liljevalchs. http://www.liljevalchs.stockholm.se/   Rekommenderas om man gillar färgglada tavlor...och vem gör inte det! Angelica är min favvo. Om det var möjligt så skulle jag tapetsera mitt hem med hennes tavlor eller kanske flytta till Ingalunda.... Ja så får det bli!


Det var iallafall en mysig dag när vi gick på muséum och sedan blev det tomatsoppa på blå porten. Mmmm.
Igår var det volleybollmatch. Det händer väl sådär vart tionde år att jag drar på mig mina svettiga stelnade knäskydd och försöker smascha och igår var det dags igen. Lika buskul varje gång. Ska nog boka in redan nästa vecka tror jag visst! Men då blir det hardcore med bastning och allt efter. Ska tänka på att värma upp ordentligt då bara. Man är ju inte purung längre. Känner i mina stackars lemmar idag att det hände nåt igår.

Höstvädret har ju varit som en eutopi de senaste dagarna med strålande sol och fina höstfärger. Idag hänger molnen tunga och det är så där gråmulet som det bara är när jag bestämt mig för att ta en höstpromenad. Skulle prompa lite med Piigis, men nu blir det inget av med det. Lika bra att gå och jobba lite istället.

Att utnyttja staden

Ja, jag överlevde med nöd och näppe gårdagens strapats. Allt började så bra med en jättefin sänggavel jag sett till försäljning på en ickenämd sida. Slog en signal och bekräftade att den var det jag sökte och att den fanns kvar. Den fanns mitt i smeten och jag bävade för att jag skulle få köra dit själv och hämta hem den eftersom vi hade planer på varsitt håll i familjen. Men eftersom jag har en sådan förstående sambo som kunde se hur paniken lyste i mina ögon över att köra bil i rusningstrafiken i stan så sköt han på sina planer en liten stund. Vi tog Bettan in till stora staden. Köerna ringlade långa och det var omöjligt att hitta med gps:en som tillfälligt inte hade någon satellitkontakt överhuvudtaget. Vi var inte på vårt allra soligaste humör någon av oss och  magen  skrek efter mat. Tillslut hittade vi adressen och jag sprintade upp 4 trappor medan sambon var tvungen att vakta bilen. Funderade på vägen upp hur jag skulle få med mig gaveln för alla trappor själv. Det hade jag inte behövt bekymra mitt lilla hufvud med överhuvudtaget visade det sig. Sänggaveln stod på högkant och var kortare än mig, så endera hade jag växt 2 dm eller så var sänggaveln inte 180 bred. Efter kontrollmätning av sängen  förstod jag att det var det senaste alternativet. Bara att åka hem då trodde jag. Men eftersom vi var i sambons umgängeskvarter blev jag helt plötsligt ensam bakom ratten. Började skaka lätt i benen och kallsvttas något kopiöst. Som en räddare i nöden började gps:en funka och genom att stirra oavbrutet på den lyckades jag trixa mig ut ur stan för egen maskin. Vad har jag nu lärt mig av detta? Jo, 1: åk aldrig bil utan gps. 2. Be dem återkalla ditt körkort. eller 3. Flytta till glesbygden!

På tal om att bo i en storstad så följdes denna bilfärd av en fika med vännerna. Vi kom överens om att vi ska hålla ögon och öron öppna om vad som händer i staden för att stimulera våra kulturella sidor mer. Jag, som har lite problem med att uppskatta att gå och glo på mossiga museum och svårmodigt klia mig i kalufsen för att försöka förstå vad som förmedlas, försöker att inte streta emot. Men efter en liten presentation av H:s mapp döpt till "att hitta på" smälte jag genast. Där har hon samlat roliga, intressanta och mysiga saker att hitta på i stan under den närmaste framtiden. Jag är så glad att ha en vän som orkar sålla i happenings och gör en så fin mapp!

RSS 2.0